Artiklar

Kost och fysisk träning för golf


Här hittar du aktuella artiklar från Golfkost. 


Faktabegreppen presenteras och diskuteras för att förklara sambandet mellan kost och golfprestation.


 


Golf och energidrycker - ingen bra kombination


Energidrycker är en ganska vanlig syn på våra golfbanor och en hel del proffs ses klunka ner dessa magiska brygder i hopp om bättre scorer. Gissningsvis ligger även sponsorkontrakt modell större till grund för detta ivriga inmundigande. Tourprofiler som Chris Di Marco och Alex Cejka tillhör skaran spelare som agerat reklampelare för energidrycker.


Under en upplaga av Scandinavian Masters på Barsebäck beskådade undertecknad även hur Ian Poulter blandade ner en burk energidryck i sin vattenflaska på det 7-e hålets tee. Stekande sol, vindstilla förhållanden och ett för dagen långsamt tempo på banan gjorde att spelarna fick utstå en seg och tröttande väntan mellan slagen. Verkar ju vara perfekt läge för Poulter att hinka ner lite energidryck så att koncentrationen är på topp inför det stunande utslaget kan man tycka. För Poulter blir det en väntan på ca 10 minuter innan han greppar sin spoon och kliver upp på tee.


Men vi glömmer Poulters utslag för en stund och fokuserar i stället på de magiska krafterna i energidrycker som golfare förlitar sig på. Vad innehåller egentligen eneridrycker och kan man som golfare verkligen lyfta sin fokus och sin prestationsförmåga genom att använda dessa?


En tillverkare av energidryck hävdade för några år sedan på sin hemsida att de utfört en studie som klart visade att man spelar bättre golf om man dricker deras energidryck i stället för vatten. Skärskådade man själva genomförandet av studien insåg man dock snabbt att de slutsatser som dragits kan diskuteras.


I studien fick golfspelarna (åtminstone som undertecknad tolkar det) genomgå olika precisionstest - chipp, putt, wedge och pitch - vid tre olika tillfällen. En gång för initialt resultat (dvs direkt efter ankomst till golfbanan), en gång efter att ha blivit rejält utmattade (av vad framgår inte i studien) och en tredje gång efter att i detta utmattade tillstånd druckit antingen energidryck eller vatten.


Det visade sig att de spelare som fick dricka energidryck prestarade bättre än de som drack vatten och på basis av detta menar man då att energidryck = bättre golf. Tänker man efter lite så är det dock inte något märkvärdigt med det faktum att en utmattad person som får dricka vätska med koffein och socker eller sötningsmedel piggnar till (kortvarigt!) snabbare och därmed får bättre testresultat än någon som dricker vatten.


Vad som är intressant i sammanhanget är att fråga sig varför i hela fridens namn en lågintensiv sport som golf, där man till på köpet har alla möjligheter att gå och småäta för att få energi, skulle leda till att man blir så utmattad att man tvingas till drastiska metoder som att dricka sockerlösning. Det är ju knappast något scenario som brukar utspela sig på en golfbana (snarare efter en 2 km lång spurt i Vasaloppet).


Resultaten hade med största säkerhet sett helt annorlunda ut om spelarna hade fått dricka vatten eller energidryck under hela testets gång, utan att först drivas till utmattning. Om man som golfare får ett val mellan vatten och energidryck är det förstnämda klart bättre. Varför? Låt oss titta närmare på vad vanliga energidrycker innehåller och hur kroppen påverkas.


Vi tar det från början och konstaterar att energidrycker oftast innehåller stora mängder socker (glukos/ druvsocker) som tillsammans med koffeinet ger en kraftig höjning av ditt blodsocker, vilket efter en kort stund tyvärr alltid medför en ännu kraftigare blodsockersvacka. Du blir trött och okoncentrerad som följd. Du får dessutom ett stresspåslag som gör dig darrig och skakig, vilket självklart inte är bra för en precisionssport som golf.


Sockerfria energidrycker kan tyckas vara ett smart alternativ men det är en fälla man inte ska gå i. Innehåller drycken inte socker så finns det nästan alltid någon form av sötningsmedel istället och det är i princip lika illa. Smakar det sött så luras hjärnan till att tro att det är socker och kroppen svarar med ett påslag av insulin vilket resulterar i en blodsockersvacka med trötthet som påföljd.


Taurin är en ingrediens som påstås ge bättre prestation och det är förvisso sant. Taurin är en aminosyra som finns naturligt i kroppen och den spelar en viktig roll för bland annat salt- och vätskekoncentrationen i våra muskelceller. Men brist på taurin i kroppen är mycket ovanligt och förekommer endast vid extrem fysisk ansträngning, inte vid golf. Effekten av taurin som kosttillskott är dessutom mycket oklar enligt modern forskning.


Slutligen brukar energidrycker även innehålla ginseng som är ett naturmedel från ginseng-roten. Det påstås ha uppiggande effekt (vissa forskare hävdar att det är allmänt uppiggande eftersom det verkar på nervsystemet) men den enda dokumenterade effekten är att ginseng höjer blodtrycket något.


Sammanfattningsvis är alltså energidrycker och golf inte någon bra kombination. Den enda gången det kan vara försvarbart att dricka dem är om du är i slutfasen av golfrundan och upptäcker att vattnet är slut och du känner att du bara måste ha något att dricka. Förhoppningsvis hinner du putta ut innan du börjar känna av de negativa effekterna.


Nu tänker säkert några av er: "Men golfproffsen dricker ju energidryck och de spelar hur bra som helst!". Visst, golfare har självklart lyckats spela bra golf även om de druckit energidryck. En golfscore beror ju inte enbart på vilken dryck du har med dig i bagen. Men man ska ha i åtanke att dessa golfare kanske hade spelat ännu bättre om de inte druckit energidryck....


Ja just det ja, hur gick det förresten med Poulters utslag undrar du? Efter en klockren push in i skogspartiet höger om fairway hastade han iväg från tee, alltjämt drickandes sin magiska energidryck.


Call to make a reservation...

Orsakerna bakom Michelle Wies kollaps


Efter bara 9 spelade hål av den andra rundan i John Deere Classic på herrarnas PGA Tour tog det bokstavligt talat totalstopp för den unga supertalangen Michelle Wie. I den höga värme som rådde på banan hade hon drabbats av så stor vätskeförlust att hennes kropp började stänga ner.


Wie fick vätskedropp på plats och fördes i ilfart bort från fairway av ambulanspersonal.   


Vad var då orsakerna bakom hennes kollaps? Vad är det egentligen som händer med kroppen när vätskebalansen rubbas?


Vår kropp kan inte klara sig utan vatten och en av anledningarna är att vattnet fungerar som kylsystem när vi blir varma. När vi svettas kyls kroppen av men samtidigt går då också en hel del av kroppens vattenreserver bort. Om vi inte är noga med att fylla på med vatten rubbas den viktiga vätskebalansen. 


För att hålla en jämn vätskebalans i kroppen kräver en stillasittande person ca 2,5 liter vatten per dag. För aktiva personer, som golfare, krävs det dock betydligt mer. Bara under en enda timmes golf i +25° förlorar vi ca 1 liter vatten. Det blir 4 liter på en normal golfrunda på 4 timmar! Det mesta svettas vi ut men en del vatten försvinner också ut som vattenånga via luften vi andas ut. 


För att kunna spela golf måste vårt hjärta pumpa ut blod med syre till våra muskler. Om vi får vätskeförlust minskar mängden blod i kroppen (vatten är en viktig beståndsdel i blodet) och blir dessutom trögflytande. Konsekvensen blir att hjärtat måste slå snabbare för att kunna tillgodose musklernas syrebehov. Vår puls blir högre och vi blir anfådda.


Hur stor vätskeförlust tål då kroppen innan vi märker av det i scorekortet? Undersökningar har visat att redan vid en vätskeförlust på 1% av kroppsvikten (ca 7 dl för en normal person) försämras vår prestationsförmåga (ork koncentration och koordination) med hela 10%. 10% av en parrunda på 72 slag är 7,2 slag vilket ofta är skillnaden mellan en bra och en medioker runda.


Vid 4% vätskeförlust riskerar man att drabbas av värmekramp. Natriumbalansen i kroppen rubbas till följd av uttorkning vilket ger symptom som muskelspasmer och krampliknande smärtor i främst mage, armar och ben. Vid förluster på 5% påverkas även blodcirkulationen så pass negativt att värmeutmattning kan inträda. Förutom utmattningssymptom upplever man ofta huvudvärk, yrsel, kräkningar och gåshud. Vid vätskeförluster på över 7% börjar symptomen bli riktigt allvarliga och det finns risk för värmeslag. Kroppens temperaturreglering slutar fungera och svettningen avstannar. Detta är oerhört allvarligt eftersom febertillstånd snabbt kan inträda. Får man inte omdelbar vård kan kroppens cirkulation kollapsa och centrala nervsystemet skadas. I värsta fall kan man avlida. Redan vid symptom på värmekramp bör man omedelbart avbryta rundan och försätta sig i sval miljö och återställa vätskebalansen. För att även återställa natriumbalansen bör man blanda salt i vattnet (1 krm per liter).


Kanske tycker man att törsten borde vara en bra säkerhetsmekanism mot vätskeförlust. Men så är inte fallet. Man täcker endast ca 50% av sitt vätskebehov med hjälp av törstkänslorna. När du väl är tröstig har du redan drabbats av vätskeförlust och innan du återställer vätskebalansen har du hunnit slå många dåliga slag. Drick kontinuerligt på golfbanan - helst efter varje hål. En tydlig indikation på vätskeförlust är om din urin är mörkt gulfärgad.   


Michelle Wies symptom var bland annat kraftiga magkramper, huvudvärk samt yrsel. Hon drabbades alltså av kraftig värme-utmattning och behövde därför tas till sjukhus där vätskebalansen återställdes intravenöst (dropp).   


En bidragande orsak till det som drabbade Wie är, förutom för litet vätskeintag före och under rundan, den höga luftfuktighet som råder i USA. I staten Illnois, där tävlingen spelades, är den relativa luftfuktigheten under juni månad över 80% (Sverige ca 40-60%). Vid 100% relativ luftfuktighet är luften så mättad med vattenånga att svett från kroppen inte kan avdunsta och därmed går vi miste om kylningseffekten. Spelas dessutom tävlingen i solsken och under vindstilla förhållanden är risken att drabbas av vätskeförlust ännu högre.


Att dricka ordentligt med vatten före och under rundan (i Sverige ca 2,5 dl per hål vid +25°) är det bästa sättet att skydda sig mot vätskeförlust.